Hem

Lärarhandledning

Handledningarna till Myrios noveller är utformade som samtalsunderlag. Diskussionsfrågorna ska ses som förslag på vägar in i texten. Några frågor kan också plockas ut och användas som frågor i en läslogg.

Läsning kan tyckas vara en ensam sysselsättning. Men läsning handlar egentligen om möten. Ett litterärt möte mellan en författare och en läsare, ett möte mellan en läsare och en text eller ett möte läsare emellan.

Litterär förståelse växer i ett socialt samspel. Våra elevers läsarkompetens utvecklas främst genom samtal. Genom organiserade, genomtänkta samtal i klassrummet eller informella samtal i korridoren.

Det finns inget facit. Det finns inget rätt eller fel. Det finns många olika läsningar och mer eller mindre rimliga tolkningar. Välj de frågeställningar som du tycker passar dig och dina elever bäst.

Tycker du att det är svårt att leda lässamtal med eleverna? Några tips för ett lyckat lässamtal:

  1. Var förberedd. Det är lättare att leda ett samtal om man är väl förtrogen med den novell som ska diskuteras.
  2. Man kan med fördel inleda med en kort runda där alla elever får ventilera sina första spontana åsikter. Tankegångar, frågetecken och kopplingar skrivs ner på tavlan. Stanna inte upp för diskussion förrän alla fått säga sitt.
  3. Diskussionen underlättas oftast av att man skriver ner stödord för elevernas tankegångar på tavlan. Den växande samlingen av ord visar också på att det går att skapa mening även i en text som till en början kanske upplevs som svår och obegriplig.
  4. Var inte rädd för att använda din läsarkompetens i diskussionen. Det handlar inte om att definiera vad som är rätt och fel utan att agera som läsarförebild och visa på olika sorters läsningar.
  5. En läsupplevelse är aldrig statisk. Låt eleverna läsa och lyssna på novellen flera gånger. Kanske känns det annorlunda om någon jämnårig läser högt eller om man lyssnar på ljudnovellen i sin mobil.
  6. Upplevelsen påverkas av vad vi själva säger om texten och vad vi hör andra säga. Försök medvetandegöra eleverna om deras föreställningsvärldar.
  7. Skilj mellan ”läs” och ”lust”. Självfallet vill vi att eleverna ska tycka att det är roligt att läsa. Men att finna läslusten kan inte vara det enda syftet med läsundervisningen. Förmågan att ta inhämta mening i en komplex text är nödvändig för att fullt ut verka i dagens samhälle.
  8. Undvik i möjligaste mån ”varför-frågor” . Försök att istället fråga ”vad i texten får dig att tycka så” eller ”kan du ge ett exempel i novellen”.
  9. Litteratur är inte per definition gott. Man måste inte tycka att det är roligt att läsa. Man får tycka att novellen är dålig eller tråkig. Men man bör träna sig i att uttrycka varför.
  10. Känner dina elever dig som läsare? Du är deras kanske viktigaste läsarförebild. Använd novellen för att mötas som läsare och människor.
  11. Ha tålamod. Det tar tid både för läraren och eleverna att utveckla den svåra men roliga konsten att föra ett gott lässamtal.